Halsduks-tips!

Vilken längd skall man ha? 180 cm ger en riktigt lång, rejäl halsduk som går att vira runt halsen. Tänk på att inte göra en lång halsduk för bred eftersom den då blir svår att vira.

En riktigt kort kan med fördel göras enligt ”babyhalsduks-principen”, dvs att man trär den ena änden av halsduken genom ett hål så att de sitter fast med varandra. Lägg upp x m och sticka ca 10 cm. Sticka därefter endast hälften av maskorna ytterligare 10 cm. Sätt dessa på en tråd och sticka andra hälften i också 10 cm. Sätt alla m tillbaka på stickan och sticka vidare till önskad längd. Vips har man gjort ett lagom stort hål att trä änden genom så att även en kort halsduk sitter där den skall.

Vilket garn skall man ha? Tjocka garner är snabbstickade och blir läckert ”fluffiga” men också lite otympliga. Tunna garner tar naturligt nog längre tid att sticka med. Den randiga halsduken på bilden bredvid är tillverkad av Indiecita – tunn alpackaull – stickad på rundsticka så att den blir liksidig (och man slipper avigvarven). Testa Dig fram – två tunna garner tillsammans ger en fin melerad effekt om det används två färger.

Vilket slät garn som helst blir mycket mer spännande med en liten mohair tråd som följer med, eller varför inte en turkos glittertråd… Fyra trådar av t ex Garnstudios Alpacka i fyra olika färger (antingen ton-i-ton eller helt olika) ger på samma gång en tjock och go halsduk samtidigt som den blir smidig och faller fint.  Tunna garner som man vill sticka lite mer effektivt, kan med fördel stickas dubbla genom att man stickar den på rundsticka som en tub och nästar ihop ändarna.

Har man mycket restgarner liggande kan det vara läge att utnyttja dessa och komplettera med en grundfärg – det gör inget om det inte är samma kvalité och grovlek på de olika garner som man har liggande, det ger bara fin effekt till halsduken.

Att blanda färger: Randa med många färger är superenkelt och jättekul!

	Randa med smala ränder i två färger – 2v av varje färg.
	Randa med breda ränder i flera färger – t ex 20 cm av varje färg.
	Randa huller om buller med olika färger – försök fästa trådar allt medan Du stickar så blir det inte så mycket arbete med att fästa trådar efteråt.

Att sticka intarsia mönster (ett mönster i två färger) är inte helt lämpligt eftersom man ju får en baksida som inte alltid är så rolig att visa upp – om det inte är så att man dubbelstickar sin halsduk, dvs stickar den på rundsticka som just den randiga halsduken till höger.

Vilket sticksätt skall man då använda?

	Rätstickning – det enklaste sättet att sticka på. Drar lite mer garn än övriga varianter men ger en ”fluffigare” halsduk än t ex slätstickning.
	Slätstickning – drar minst garn, ger en framsida och en baksida (kanske inte helt lämpligt när det gäller en halsduk, men kan bli effektfullt med vissa garner). Tänk på att kantstickning krävs, dvs för att halsduken inte skall rulla sig i kanterna måste det i start och början finnas ett antal kantmaskor, t ex 4 räta maskor, 6 mosstickade.
	Mosstickning – 1 rm och 1 am över hela första varvet. Nästa varv stickas det rm över am och am över rm. Mosstickningen kan med fördel ”förstoras” över 2v, över 2m eller över 2v och 2m: 2rm och 2 am över hela första varvet, likadant på nästa varv, men på tredje varv byter man till rm över am och am över rm. Fjärde varvet likt det andra. Kantmaskor krävs ej.
	Resårstickning – kan med fördel användas på halsdukar. Antingen med stora eller små intervaller, t ex 6 räta maskor, 6 aviga maskor etc. eller 2 rm, 2 am etc. Tänk på att ju mindre intervallerna är desto mer drar arbetet ihop sig. Kantmaskor krävs ej.

Start och avslutningen: Det är fint att börja och avsluta halsduken med någon form av kant. Vanligast är kanske några varv rätstickning eftersom det är lätt och ger en bra kantstadga. Kanterna kan man ju naturligtvis ha som de är, men effektfullt är det också att sätta fast fransar. Gör lagom långa bitar av garn, vik dem dubbelt, dra ögle-delen genom lämplig maska i kanten och dra den andra delen genom öglan – dra till men ej för hårt. Sätt fast lämpligt antal längs med kortkanterna – eller kanske t o m ena långsidan?!?!